Min utlovade gröna olja

Såhär blev då olja nummer två:

29x40 cm olja på canvas

pigment: Emerald green, Phtalocanine blue, Lemon yellow, Chinese white.

Jag har problem att lägga upp denna i mitt galleri just nu... (som ligger på en google-site) Få se om jag lyckas senare, för vår dator är visst lite konstig just nu också. Jag kan tex. inte logga in på PRISMA på den! (Jag kommer in på svärföräldrarnas dator)

Som vanligt arbetade jag hårt... jag har verkligen problem med att lägga upp mitt arbete (tidsmässigt)! Jag är världens största tidsoptimist, och trodde att en dag räckte för att göra denna. Så jag målade hela ytan grön, så att jag var tvungen att göra färdigt den samma dag, eftersom jag arbetade in det vita och svarta i det gröna. Hade jag väntat en dag så hade jag fått måla på grön igen, för det torkar ju lite över natten. Färg kan inte torka långsamt nog för mig... Länge leve oljan som i alla fall ligger i topp med långsamt-torkningen!!

Om jag hade gått tillväga på ett sätt som möjliggjort arbete över fler än en dag, hade jag troligtvis filat på denna i minst två dagar till. Men samtidigt kändes det skönt att tvinga sig till att få något gjort lite mer effektivt för en gångs skull. Jag höll på till sent igår kväll.

Jag hade prestationsångest som vanligt under processen, ännu värre med denna än med pionen. Först av allt var ju inte mitt gröna pigment av samma ton som på mitt referensfoto, vilket resulterade i att jag (efter att ha tillsatt lite gult för att få bort den grå känslan) tyckte dropparna såg ut som snor eller nåt... ja i alla fall inte som klorofyll!!

Det hela såg ut att misslyckas radikalt. Både tonmässigt och i synnerhet den stora droppen, som ju är hela målningens focus, som såg ut som planeten jorden när jag var klar, med tydliga gröna kontinenter! Referensfotot hade nämligen en massa fläckar i sin droppe, som om ett lövverk speglades i den eller nåt. Men så mindes jag en tydlig uppmaning jag läst på internet nånstans, att "a reference photo is just that; a reference photo". Rubriken löd: fem sätt att förstöra en målning. Med underrubriken: "Slavishly copying a photography" Så jag tog uppmaningen i akt, och viftade till några gånger i droppen med min största pensel, (som iofs inte är så stor) och eliminerade prickarna, och målade lite som jag tyckte (jag har annars väldigt svårt att gå ifrån referensfotot). Det hjälpte faktiskt!

Innan detta genombrott hade min man kommit förbi, med världens mest uppmuntrande förslag: "Ja.. du kan ju måla över den i morgon om det inte blir bra, och bara göra ett löv..." (Syftandes på droppen som är hela målningens uppenbara poäng) Då hade jag ändå bara gett en liten pyttehint att jag inte var riktigt nöjd... Annars är det ju Patrik (min man) som brukar komma förbi och säga: Det där är äckligt (äckligt bra) ... eller några andra stora ord som uppmuntrar mig så!! (jag är inte ironisk) Men inte igår... (så illa såg det ut... jag antar att han är så van vid att jag är så grym annars :P hehe) Men när den var klar sa han: det hände mycket de där sista penseldragen!

Så, nu är min viktigaste kritiker nöjd!! :o)